Krav på årsredovisning i Sverige: Vad utlandsägda företag behöver känna till

Svenska filialer till utländska företag omfattas av särskilda regler beroende på det utländska företagets juridiska form och var det är registrerat.

För utländska ekonomiteam är de viktigaste frågorna ofta praktiska: Vad måste lämnas in, när är sista inlämningsdag, behöver bolaget en revisor och vad händer om årsredovisningen lämnas in för sent?

Den här guiden går igenom de viktigaste kraven för årsredovisning i Sverige och lyfter fram de frågor som utlandsägda företag bör vara särskilt uppmärksamma på.

Vad är en årsredovisning och vem måste lämna in en?

En årsredovisning är företagets lagstadgade årliga finansiella rapport.

Alla svenska aktiebolag (AB) måste upprätta och lämna in en årsredovisning till Bolagsverket. Kravet gäller även vilande bolag och bolag som är under likvidation.

Ett utlandsägt svenskt dotterbolag omfattas av samma regler för årsredovisning som andra svenska aktiebolag. Utländskt ägande innebär alltså inte något undantag från svenska redovisnings- eller inlämningskrav.

Årsredovisningen ska upprättas enligt tillämpliga svenska redovisningsregler, vanligtvis K2 eller K3 för företag som tillämpar svensk god redovisningssed, och lämnas in till Bolagsverket på svenska.

En årsredovisning innehåller normalt:

• Förvaltningsberättelse

• Resultaträkning

• Balansräkning

• Noter

• Fastställelseintyg

• Kassaflödesanalys när det krävs

• Koncernredovisning när det krävs

Om bolaget omfattas av revisionsplikt ska även revisionsberättelsen lämnas in till Bolagsverket.

För en bredare översikt, se BTR guide om årsredovisningar och deklarationer i Sverige.

När ska årsredovisningen lämnas in?

Ett svenskt aktiebolag måste hålla sin årsstämma senast sex månader efter räkenskapsårets slut.

Årsredovisningen ska därefter ha kommit in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut.

För ett företag med kalenderår som räkenskapsår, från den 1 januari till den 31 december, ska årsstämman därför normalt hållas senast den 30 juni och årsredovisningen ha kommit in till Bolagsverket senast den 31 juli året därpå.

Styrelseledamöterna och den verkställande direktören, om bolaget har en sådan, ska skriva under årsredovisningen. Årsstämman behandlar därefter årsredovisningen och beslutar bland annat om att fastställa balansräkningen och resultaträkningen.

Utlandsägda företag bör planera bakåt från dessa lagstadgade tidsfrister och avsätta tillräckligt med tid för bokslut, redovisningsjusteringar, koncernrapportering, underskrifter, bolagsstämmans godkännande och eventuell revision.

Digital inlämning eller inlämning per post

Svenska aktiebolag som använder K2 eller K3 kan lämna in årsredovisningen digitalt genom kompatibel programvara och Bolagsverkets tjänst för digital inlämning.

Digital inlämning kan göra processen mer effektiv och ger en bekräftelse på att handlingarna har tagits emot.

Det är också möjligt att lämna in årsredovisningen på papper. Årsredovisningen måste dock ha kommit in till Bolagsverket senast på förfallodagen. Det räcker alltså inte att handlingarna postas senast den dagen om de kommer fram för sent.

Vad händer om årsredovisningen lämnas in för sent?

Ett svenskt aktiebolag som inte lämnar in en fullständig årsredovisning i tid får automatiskt betala förseningsavgifter.

För ett privat aktiebolag kan avgifterna sammanlagt uppgå till 30 000 kronor. För ett publikt aktiebolag kan de sammanlagt uppgå till 60 000 kronor.

Om Bolagsverket inte har fått in årsredovisningen inom elva månader från räkenskapsårets slut riskerar bolaget även tvångslikvidation.

Konsekvenserna kan sträcka sig längre än administrativa avgifter. Beroende på omständigheterna kan underlåtenhet att upprätta årsredovisningen i tid utgöra bokföringsbrott enligt svensk lag. Styrelseledamöter kan därför i allvarliga fall få ett personligt rättsligt ansvar.

För utländska koncerner är det viktigt att inte behandla den svenska tidsfristen som en intern administrativ målsättning. Det är en lagstadgad tidsfrist som kan få betydande konsekvenser om den inte följs.

Filial eller dotterbolag: Hur skiljer sig kraven?

Ett svenskt dotterbolag och en svensk filial är juridiskt olika typer av verksamheter.

Ett dotterbolag är en separat svensk juridisk person och ska upprätta och lämna in sin egen årsredovisning enligt svenska regler.

En filial är däremot inte en separat juridisk person utan en del av det utländska företaget. Filialens skyldigheter kring årsredovisning beror bland annat på det utländska företagets juridiska form och om företaget är baserat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Övergripande gäller följande:

Alla filialer måste ha en separat bokföring för verksamheten i Sverige.

Handlingar som specifikt avser den svenska filialen ska generellt vara på svenska. Bolagsverket accepterar det utländska företagets årsredovisningshandlingar på svenska, danska, norska eller engelska.

De årsredovisningshandlingar som ska lämnas in för filialen och det utländska företaget ska generellt ha kommit in till Bolagsverket inom tre månader efter att handlingarna och eventuell revisionsberättelse har lagts fram för det utländska företagets ägare. De måste dock lämnas in senast sju månader efter filialens räkenskapsårs slut.

Om de obligatoriska årsredovisningshandlingarna inte lämnas in kan Bolagsverket i slutändan avregistrera filialen. Filialens verkställande direktör kan också bli föremål för åtgärder om skyldigheten att lämna in handlingarna inte uppfylls.

Eftersom reglerna för filialer beror på det utländska företagets juridiska form och övriga omständigheter bör internationella företag kontrollera exakt vilka krav som gäller för den egna strukturen i stället för att utgå från att reglerna för svenska aktiebolag gäller oförändrade.

Behöver ert svenska företag en revisor?

Många mindre privata svenska aktiebolag kan välja att inte ha någon revisor.

Revisionsplikt på grund av företagets storlek uppstår dock om bolaget överskrider minst två av samma tre gränsvärden under vart och ett av två räkenskapsår i följd.

Gränsvärdena är:

• Fler än tre anställda i genomsnitt

• Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning

• Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning

Det måste vara samma två gränsvärden som överskrids under båda åren.

Revisionsplikten baserad på dessa storlekskriterier uppstår därför normalt från och med det tredje räkenskapsåret.

Det finns även situationer där ett företag kan behöva revisor av andra skäl. Ett moderbolag kan exempelvis omfattas av revisionsplikt om koncernen överskrider relevanta gränsvärden, även om moderbolaget i sig inte gör det.

Utländskt ägande påverkar inte i sig hur revisionsplikten bedöms.

Företag som närmar sig gränsvärdena bör kontrollera sin situation i god tid innan arbetet med årsredovisningen påbörjas. Att utse en revisor och genomföra en lagstadgad revision tar tid och behöver inkluderas i tidsplaneringen för årsredovisningen.

Filialer omfattas av särskilda revisionsregler och bör bedöma sin situation separat.

Ska årsredovisningen upprättas enligt K2 eller K3?

K2 och K3 är två av de huvudsakliga svenska regelverken för företag som upprättar årsredovisning enligt svensk god redovisningssed.

K2 är ett förenklat och regelbaserat redovisningsregelverk som kan användas av många mindre företag.

K3 är huvudregelverket för svensk redovisning och är obligatoriskt för större företag samt vissa andra företag och verksamheter som inte får använda K2. Mindre företag som har rätt att använda K2 kan också välja att tillämpa K3.

För räkenskapsår som börjar efter 31 december 2025 gäller uppdaterade regler för K2 och K3. Förändringarna är därför särskilt viktiga för företag som upprättar årsredovisningar för räkenskapsår som börjar under 2026.

De nya reglerna innebär att vissa företag som tidigare kunde använda K2 inte längre får göra det och i stället måste tillämpa K3.

Det gäller exempelvis vissa företag som:

• Har eller har haft en utländsk filial under räkenskapsåret

• Innehar vissa kryptotillgångar

• Har förvärvat varor eller tjänster genom aktierelaterade ersättningar

• Har emitterat vissa sammansatta finansiella instrument som kan regleras med egetkapitalinstrument

• Bedriver viss fastighetsverksamhet

De detaljerade reglerna innehåller undantag och ytterligare villkor. Företag som tidigare har tillämpat K2 bör därför kontrollera att de fortfarande har rätt att använda regelverket innan årsredovisningen upprättas.

När räknas ett företag som större?

Enligt svenska redovisningsregler räknas ett företag normalt som större om det överskrider minst två av följande gränsvärden under vart och ett av de två föregående räkenskapsåren:

• Fler än 50 anställda i genomsnitt

• Mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning

• Mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Större företag måste använda K3 när de tillämpar svensk god redovisningssed.

K3 innebär mer detaljerade redovisningsmässiga bedömningar och upplysningskrav än K2. Större företag måste även inkludera en kassaflödesanalys i årsredovisningen.

Valet av redovisningsregelverk kan därför ha en betydande påverkan på bokslutsprocessen, redovisningsprinciperna, upplysningarna, den interna rapporteringen och mängden arbete som krävs för att upprätta årsredovisningen.

Företag som upprättar årsredovisningar för 2026 bör vara särskilt uppmärksamma på de ändrade reglerna för vilka företag som får använda K2, i stället för att automatiskt fortsätta med samma regelverk som tidigare år.

För mer information, läs BTR guide om K2- och K3-regler för utlandsägda företag i Sverige.

Måste vilande svenska aktiebolag lämna in årsredovisning?

Ja.

Ett svenskt aktiebolag måste upprätta och lämna in en årsredovisning även om bolaget inte har bedrivit någon verksamhet under året.

Ett företag är alltså inte undantaget bara för att det saknar anställda, fakturor, intäkter eller aktiv verksamhet. Så länge det svenska aktiebolaget finns kvar består skyldigheten att upprätta och lämna in årsredovisningen.

Detta är särskilt viktigt för internationella koncerner som bildar ett svenskt dotterbolag innan verksamheten startar eller behåller ett svenskt bolag efter att den lokala verksamheten har upphört.

Vilande bolag bör därför alltid finnas med i koncernens årliga compliancekalender.

Kan årsredovisningen lämnas in på engelska?

Nej. Årsredovisningen för ett svenskt aktiebolag som lämnas in till Bolagsverket ska vara på svenska.

Detta kan innebära extra arbete för utlandsägda företag där koncernrapportering, redovisningsinstruktioner och interna finansiella rapporter upprättas på engelska eller ett annat språk.

Den svenska lagstadgade årsredovisningen bör därför behandlas som ett separat lokalt compliancekrav. Företaget bör inte utgå från att det utländska moderbolagets rapporteringspaket kan lämnas direkt till Bolagsverket.

Andra språkregler gäller för utländska företags handlingar som lämnas in i samband med en svensk filial. Bolagsverket accepterar vissa av det utländska företagets redovisningshandlingar på svenska, danska, norska eller engelska, medan handlingar som avser själva den svenska filialen generellt ska vara på svenska.

Hur kan utlandsägda företag undvika problem med årsredovisningen?

Det säkraste sättet är att betrakta sjumånadersfristen som slutet på en längre årsredovisningsprocess – inte som datumet då arbetet ska påbörjas.

Utlandsägda företag bör upprätta en rapporteringskalender som ger tillräckligt med tid för att:

• Avsluta och stämma av den svenska bokföringen

• Hantera koncerninterna saldon och redovisningsfrågor

• Fastställa om K2 eller K3 ska tillämpas

• Kontrollera om bolaget omfattas av revisionsplikt

• Genomföra eventuell lagstadgad revision

• Upprätta den svenska årsredovisningen

• Få de nödvändiga underskrifterna från styrelsen

• Hålla årsstämman

• Förbereda handlingarna för inlämning

• Lämna in en fullständig årsredovisning till Bolagsverket före sista inlämningsdag

Koncerner där ekonomifunktionen finns utanför Sverige bör också säkerställa att moderbolaget känner till att svenska lagstadgade tidsfrister kan skilja sig från koncernens interna rapporteringsdeadlines.

Årsredovisningen är dessutom bara en del av företagets finansiella skyldigheter i Sverige. Löpande bokföring, moms, arbetsgivardeklarationer, lönehantering, bolagsskatt och andra skyldigheter omfattas av separata regler och tidsfrister.

Behöver ni hjälp med årsredovisning i Sverige?

BTR hjälper internationella företag med lokal redovisning, årsredovisning, lönehantering och compliance i Sverige.

Om ert ekonomiteam finns utanför Sverige kan lokal expertis göra det enklare att samordna de svenska redovisningskraven med koncernens rapportering och säkerställa att lagstadgade handlingar upprättas korrekt och lämnas in i tid.

Läs mer om BTR redovisningstjänster för utlandsägda företag i Sverige.

För att förstå varför internationella företag ofta behöver ett bredare lokalt stöd kan ni även läsa vår guide om vad utländska företag behöver utöver bokföring i Sverige.

Behöver ni hjälp med årsredovisningen i Sverige? Kontakta våra redovisningsexperter.

Skriven av Elise Bredenberg
Marketing Manager på BTR Group  

Faktagranskad av Catarina Göthe
CEO på BTR Group